Vad är pancreas?
Pancreas är det latinska ordet för bukspottkörteln som är ett avlångt organ i övre delen av buken mellan magsäcken och ryggraden. Pancreas producerar enzymer som hjälper till vid matsmältningen samt hormoner, framförallt insulin som bryter ned socker i blodet.
Vad menas med periampullär cancer?
CHAMP studien är till för patienter med periampullär cancer så vad menar vi med det? Jo, när man diagnostiserar en misstänkt pancreascancer kan det ibland vara svårt att veta tumörens exakta läge. Ibland kan vi titta på en bortopererad tumör och därmed få det svar på dess exakta läge men hos patienter som inte kan opereras har vi i regel bara ett mindre vävnadsprov att titta på, därför vet vi ofta inte exakta lokalisationen för tumören. Pancreas sitter i nära anslutning till både gallvägar och tolvfingertarm och därför så inkluderas alla patienter med tumörer inom detta avgränsade område i CHAMP-studien, bilden nedan visar området.
Vad är pancreascancer?
Pancreascancer uppstår när körtelcellerna i pancreas av någon anledning börjar dela sig på ett felaktigt sätt, varför de gör det vet vi inte. Sjukdomen drabbar ca 1500 personer per år i Sverige, framförallt personer över 65 år och är lika vanlig hos kvinnor och män. Ärftliga former finns men är ovanliga. Oftast vet vi inte varför man drabbas men man vet att risken ökar vid rökning och kraftig övervikt.
I dagens läge är operation, ofta i kombination med cytostatika den enda botande behandlingen. För att kunna operera måste cancern vara avgränsad till pancreas och inte ha spridit sig någon annan stans i kroppen, därför kan endast en av fem patienter som diagnostiseras med pancreascancer opereras.
Vilka är symptomen vid pancreascancer?
Tyvärr diagnostiseras pancreascancer ofta relativt sent vilket beror på att man ofta inte märkt av att man har sjukdomen förrän tumören växt sig ganska stor och in sällan spridit sig till andra organ. Vanliga debutsymtom är:
-
Gulsot
Med gulsot, så kallad ikterus på latin, menas en gulfärgning av ögonvitor och hud. Det finns flera anledningar till gulsot som är vanligare än pancreascancer. Anledningen till att man drabbas vid just pancreascancer är att stora gallgången går igenom högra delen av pancreas, ibland täpps den till av en växande tumör och gallan kan inte rinna ut i tolvfingertarmen utan färgämnet bilirubin från den ansamlas i blodet och huden blir gul. Samtidigt blir urinen mörk av avföringen avfärgad. Ibland förekommer en mycket besvärande klåda tillsammans med gulsoten. Gulsoten kan ofta åtgärdas genom att man sätter ett litet nät i gallgången som öppnar upp den så gallan kan passera.
-
Buksmärta
Ofta en molande värk med utstrålning till ryggen högt upp i buken, ibland upplevs den som enbart ryggvärk. Ingen koppling till matintag och i regel inga knipsmärtor.
-
Diabetes
ibland debuterar pancreascancer med diabetes typ II (dvs. åldersdiabetes), det är mycket vanligare med diabetes hos människor utan pancreascancer och det typiska är nyuppkommen diabetes utan de vanliga riskfaktorerna för typ II diabetes som till exempel övervikt.
-
Ändrad avföring
då enzymerna i pancreas slutar fungera som vanligt vid en cancer kan man inte längre bryta ned fett i maten och man brukar märka att avföringen luktar illa och flyter i toaletten samt blir svår att spola ned.
- Viktnedgång, aptitlöshet
ofta lite senare symtom på cancersjukdom
Nydiagnostiserad med pancreascancer
Att få ett cancerbesked är överväldigande för både patient och anhörig och innebär att livet kommer att förändras. Det är vanligt att man har svårt att ta till sig av information i början efter att man fått en cancerdiagnos, detta är vi vana vid inom sjukvården och repeterar informationen vid upprepade besök. Hjälp, stöd och information till patienter och anhöriga som drabbats av pancreascancer finns bland annat hos:
Vanliga prover/diagnostik
Oftast väcks misstanken kring pancreascancer med hjälp av en skiktröntgenundersökning (datortomografi)
Ibland kompletteras utredningen med magnetkameraundersökning (MR) inför en eventuell operation
Vid gulsot görs ofta en endoskopisk undersökning (gastroskopi) där man lägger in ett nät i den blockerade gallvägen så gallan kan flyta fritt ut i tarmen och gulsoten hävs.
Man tar ett vävnadsprov, ibland endoskopiskt, ibland med en nål som riktas mot tumören med hjälp av ultraljud.
Under eller efter cytostatikabehandling följs sjukdomsutvecklingen oftast med skiktröntgen.
Förslag på frågor till din läkare
Din kontaktsjuksköterska och din onkologläkare finns här för dig! Det finns inga dumma frågor. Nedan kommer några förslag på strukturerade frågor att ställa vid läkarbesök.
- Var sitter min cancer?
- Har jag en spridd cancersjukdom?
- Vad finns det för behandlingsalternativ?
- Vad är syftet med behandlingen? Botande? Livsförlängande?
- Hur utvärderar vi effekten av behandlingen?
- Vad har behandlingen för biverkningar?
- Var kan jag vända mig vid akuta symtom? Telefonnummer?
- Var kan jag vända mig om jag behöver någon att prata med?
- Vem är min kontaktsjuksköterska?
- Ska jag tänka på något särskilt vad gäller kost?
- Kan jag få cancerrehabilitering? Vad innebär det?
- Hur kommer sjukdomen/behandlingen påverka mitt dagliga liv?
- Har mitt fall diskuterats på multidisciplinär terapikonferens? Vilka var med och vad sades?